onsdag 4 augusti 2010

2.2 Språksvårigheter

2.2 Språksvårigheter



Oavsett de eventuella medvetna misstolkningarna finns det andra problem med tolkningen av de gamla skrifterna; nämligen att Gamla Testamentet (G.T.) är skrivet på hebreiska i en ovokaliserad form. Texten har bara konsonanter; vokaler tillsattes först omkring 600 e. Kr. ”Vid den tidpunkten hade det hebreiska språket varit ett dött språk i närmare 700 år.”[1] 

Det är alltså stor risk att det blivit fel. Felöversatta ord har orsakat många besynnerliga berättelser i G.T.
(vissa ord betyder flera saker, särskilt när vokalerna inte skrivs ut), och om man väljer andra betydelser av orden blir det mer begripligt. Brist på tekniska ord har också orsakat tolkningar med enkla ord. Detta är inte bara över­sättarens dilemma, utan drabbar även den ursprungliga iakttagaren och berättaren som har haft svårt att finna ord för att beskriva nya främmande (kanske också skrämmande) företeelser. (Se också: ”Om källkritik”.)

Problemet med att hitta och översätta ord har orsakat missförstånd som fortfarande, trots påpekanden, inte
rättats till i nyare bibel-översättningar. Ordet ”helig” har t.ex. misstolkats. ”När vi idag använder ordet ”helig”, avser vi vanligen något som är moraliskt oförvitligt. Det hebreiska kaddosh har emellertid ingenting med moral som sådan att skaffa, utan betecknar något som är annorlunda, som är vitt skilt från det vardagliga.”[2]
I berättelsen om Jakobs dröm om himlastegen (1 Mos. 28), vaknar han och inser att han sovit på en ”helig plats”. ”Och han greps av fruktan och sade: ’Detta måste vara en helig plats. Här bor förvisso Gud (BetEl), och här är himmelens port. Han kallade platsen Betel. Kan det vara Babylon? Själva namnet Babylon betyder ”Gudarnas port”. Vad menas med ”Gudarnas port”?

[1] Kjellson/ Mattsson, 1985:92

[2] Armstrong, 1998:56



0 kommentarer:

Skicka en kommentar