onsdag 4 augusti 2010

3.2 Änglar, nefilim och anunnaki

3.2  Änglar, nefilim och anunnaki



Gud är inte den enda övernaturliga varelsen som omnämns i Bibeln. På flera ställen talas det om änglar, Guds söner, och jättar. Vilka var dessa och vad hade de för uppgift? Behöver en allsmäktig Gud verkligen ställföreträdare och underlydande som agerar på hans uppdrag? I sumeriska texter talas det om anunnaki, som benämndes ”gudar”, men av lägre rang; de kan sägas ha haft mer allmänna plikter.[1]

Om vi tittar på betydelsen av de originalord som används för att beteckna dessa figurer, kanske vi får en
ledtråd till vilka de var.

I Gamla Testamentet heter Herrens ”änglar” malachim, vilket ordagrant översatt betyder ”utsända”.

Ordet nefilim, som ofta översatts till ”Guds söner”, kommer från semitiska NFL, vilket betyder ”vara nedkastad”, varifrån traditionen om ”de fallna änglarna” kommer.[2]

 I Vedaskrifterna används ordet ”rishis”, med betydelsen ”de svävande”.

 Det akkadiska ordet an-nun-na-ki betyder ”de femtio som kom till jorden från himlen.”[3]

 I Bibeln återfinns förutomnefilim, ordet anak eller anakim. ”Likväl är det så att det folk som bor i landet är starkt, och de befästa städerna är mycket stora och dessutom såg vi där dem som hade fötts åt Anak.” (4 Mos. 13:28) Dessa ”Anak” beskrivs som jättar. I den svenska Bibeln: ”Vi sågo där och jättarna, Anaks barn, av jättestammen ...” (4 Mos. 13:34) I den amerikanska katolska ”Holy Bible” står det: ”... descendants of the Anakim...”. (Numbers 13:28) och ”[the Anakim were a race of giants]” (Numbers 13:33). ”Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde jättarna på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.” (1 Mos. 6:4) Vilket egentligen, enligt Sitchin (1995), borde översättas till: ”... de som hade schem.”. (För en förklaring av ordet schem, se: ”Flygande Maskiner”.)

I Jehovas vittnens ”Nya Världens översättning av den Heliga skrift” har ordet nefilim behållits: ”Och där såg vi de [så kallade] nefilim, Anaks söner som [stammar] från de [så kallade] nefilim ...” (4 Mos. 13:33). Även: ”De [så kallade] nefilim befanns vara på jorden i de dagarna, och även därefter, när [den sanne] Gudens söner fortsatte att ha umgänge med människornas döttrar och de födde söner åt dem ...” (1 Mos. 6:4). I
samma bok (5 Mos. 1:28): ”... ett folk större och resligare än vi, städer, stora och befästa till himlarna, och även anakiternas söner såg vi där.” Är anakiterna desamma som anunnaki?

Vilka de än var, är det tydligt att dessa Anaks avkomlingar utmärkte på något sätt som gjorde dem lätta att
urskilja från övriga invånare i landet.

 I den apokryfiska (= ej godkänd av kyrkan) Henoks bok berättas om Noas födelse och de bekymmer om sonens härkomst som hans far Lamek (Lemek) får: Kapitel 106: ”Hans kropp var vit som snö och röd som rosor och håret på hans huvud var vitt som ull. Hans fader sade: han är icke som människa utan liknar en övre världens barn – och det tyckes att han icke härstammade från mig utan från änglarna.”[4]

I Henoks bok nämns också att ”himlens söner” fann behag i människornas döttrar.[5] En legend av samma typ om ”Guds söner” återfinns i Anderna. (Jessup, 1974) Peruanerna har även de berättelser om jättar som tog indianskor till hustrur.[6]

I de apokryfiska ”Baruks bok” och ”Vishetens bok”, berättas om jättar från urtiden: ”Så var det ock i forntiden då de över­modiga jättarna förgingos.”[7]

”Invånarna på Malekula (Nya Hebriderna) hävdade att den första människorasen utgjordes av ’himlasönernas’ efter­kommande.” Och ”indianerna påstår att de är avkomlingar till åskfåglar.”[8]

Det framgår klart av alla berättelser att dessa ”jättar och ”änglar” kom från himlen och att de inte var
helt olika människorna, men ändå avvikande.

Åter till frågan om vad de hade för uppgift.

Bibelns änglar tycks ha tjänat både som budbärare, övervakare, beskyddare och förstörare.

Några exempel:

I berättelsen om Abraham och Sara, där de får beskedet att Sara ska föda en son trots sin höga ålder, får de
besök av tre ”män”, av vilka två visar sig vara änglar, medan den tredje är Herren själv.(1 Mos, 18)
Lot får också besök av två änglar som vill varna honom för den förestående förintelsen av Sodom och Gomorra. Besöket väcker en viss uppståndelse hos övriga invånare i staden som knappast visade dessa ”män” den respekt som man kunde förvänta sig skulle vederfaras ”gudomliga” varelser. I ”Nya Världens översättning av den Heliga Skrift” är översättningen rakt på sak: ”Var är männen som kom in till dig i natt? För ut dem till oss så att vi kan ha könsumgänge med dem.” (1 Mos. 19:5) Dessa ”män” var uppenbarligen fysiska varelser.

Henoks bok berättar att 200 himmelssöner nedsteg till jorden, tillsammans med tjugo namngivna ledare vilka
lärde människorna olika saker. I kapitel 57 kan man läsa: ”Jag såg en mängd vagnar vari människor åkte och de foro på vindens vingar.[9]

Även anunnaki/nefilim uppges vara källan till all kunskap på jorden.[10]

Anunnaki var de meniga som utförde arbetet med Enlil som befälhavare: ”Av Anu beordrad att följa hans
anvisningar satte han trehundra som väktare på himlen för att från himlen utforska jordens vägar; på jorden lät han sexhundra bo. Sedan han givit himlens och jordens anunnaki alla anvisningar fördelade han posterna.”[11] (För mer upplysningar om anunnaki, se: ”Människan”.)

Erich von Däniken har också andra teorier om vissa ”änglar”. I Gilgamesch-eposet berättas om Enkidus och
Gilgamesch kamp mot odjuret Chuwawa, bevakaren av ”gudarnas” boningar. Däniken tror att det rör sig om en robot. ”De kastspjut och klubbor Enkidu och Gilgamesch slungade mot det ensamma odjuret studsade bara tillbaka från detta ’lysande odjur’, men bakom det talade en ’dörr’ med mänsklig ’tordönsstämma’.”
Det berättas också att Chuwawa var varken ”Gud” eller människa: ”... Förrän jag nedlagt denne ’man’, om det är en man, förrän jag nedlagt denne gud, om det är en gud ...”[12]

I en annan kilskriftstext beskrivs de som följer gudinnan Inanna: ”... varelser som ingen föda känner, som inget vatten känner, äter inget utstött mjöl, dricker inget offrat vatten ...” Beskriver detta också robotar?

von Däniken menar att även den ”ängel” som Gud talar om att han ska sända som skydd för Israels folk (2 Mos. 23:20-21) också är en robot eftersom ”ängeln” tycks vara programmerad och inte tolererar avvikelser från bestämmelserna: ”Ta dig till vara inför honom och hör hans röst, var icke gensträvig mot honom; han skall icke hava fördrag med edra överträdelser, ty mitt namn är i honom.”

I Andra Samuelsboken straffar Herren Israels folk med pest: ”Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för att fördärva det, ångrade Herren det onda, och han sade till ängeln, folkets fördärvare: ’Det är nog; drag nu din hand tillbaka.’ Och Herrens ängel var då vid jebuséen Araunas tröskplats.” (2 Sam. 24:16) Herren har här uppen-barligen någon underlydande som utför hans order. Den exakta platshänvisningen tyder också på att ängeln var en fysisk företeelse och inte något andeväsen – i själva verket ger denna ängel mer intryck av att vara något slags vapen.

Med de kunskaper de utomjordiska besökarna besatt, är det väl inte helt orimligt att tro att de också kunde ha knåpat ihop en eller annan robot?




[1] Sitchin, 1990
[2] Sitchin, 1990
[3] Sitchin, 1990:259
[4] Lindkvist, 1992:26
[5] Lindkvist, 1992
[6] Kjellson/Mattsson, 1985
[7] Kjellson/Mattsson, 1985:139
[8] Däniken, v., 1973:168
[9] Lindkvist, 1992:24
[10] Sitchin, 1995
[11] Sitchin, 1990:258
[12] 1973:165 f


0 kommentarer:

Skicka en kommentar