1 Inledning

1. INLEDNING

Språket är det verktyg vi använder för att dela med oss av våra erfarenheter, upplevelser och drömmar.
Det talade språket blev det som skilde människan från djuren och en förutsättning för en avan-cerad samhällskultur. Genom det talade språket förde man förvärvad kunskap vidare från en generation till nästa. Varje generation lade till sina egna erfarenheter och på så sätt ökade den allmänna kunskapen om hur världen var beskaffad.

Med tiden började emellertid den äldsta kunskapen att feltolkas och missförstås. Högtstående kulturer gick under, och med dem en del av den gamla kunskapen. Men minnena av dessa kunskaper bevarades i form av myter. Berättelser om fantas­tiska skeenden som inte längre kunde begripas, degraderades till sagor om märkliga under och gudar med övermänskliga egenskaper.

När skriftspråket utvecklades skrevs berättelserna ner. Förmågan att läsa och skriva blev en betydelsefull maktfaktor som endast ett fåtal kom i besittning av. Och liksom många andra betydelsefulla upp-täckter och uppfinningar gavs gudar­na äran av att ha skapat skriv-konsten.

Då skrivkonsten oftast förbehölls kungar och präster som på olika sätt ansågs stå närmare gudarna än andra människor, och religion och politik var intimt förknippade – i själva verket ett och samma – blev läs- och skrivkunnigheten också ett makt­medel. Med hänvisning till skrifter som utgavs för att vara Guds ord kunde diktatoriska ledare tygla sina undersåtar, vilka inte själva hade möjlighet att undersöka vad som var sant och riktigt.

Efterhand spreds läs- och skrivkunnandet även till ”vanliga dödliga”, men vid det laget hade de religiösa ledarna redan valt ut, redigerat och tolkat skrifterna så att de anpassats till att tjäna deras syften. I vissa fall rör det sig troligen om rena misstolkningar, men avsiktliga förvanskningar och undanhåll­ande av dokument som inte ”passar”, eller rent av utgör ett hot mot kyrkans auktoritet, har troligen förekommit (och före­kommer?) i okänd omfattning.

1.1 Om källkritik

I vårt dagliga liv överöses vi hela tiden av information. Genom tidningar, TV, radio, Internet och andra medier delges vi en bild av vad vi tror är verkligheten. Vi vill gärna tro att det vi hör och läser är sant, men genom erfarenhet har vi lärt oss att så inte alltid är fallet. Bilden av verkligheten är subjektiv och färgas av både sändarens och mottagarens egna erfarenheter.

I sin bok ”Orientering i källkritik” delar Torsten Thurén[1] in vittnesmålens svagheter i nio grupper enligt följande:

·       Vittnet ser vad han förväntar sig att se.

·       Vittnet lägger bara märke till en del av vad han faktiskt ser.

·       Vittnet tolkar det han ser på ett felaktigt sätt.

·       Vittnet blir lurat.

·       Vittnet glömmer och förvränger under tidens lopp.

·       Vittnet påverkas av andra.

·       Vittnet är beroende av andra källor.

·       Vittnet ljuger eller förvränger medvetet.

·       Vittnesmålet har gått i flera led.

Att vi utifrån dessa synpunkter är kritiska till den dagliga infor-mationen anses ingalunda kontroversiellt, utan snarare föredömligt. Men hur är det med gammal information? Hur kritiska är vi gentemot gamla, beprövade och välförankrade, ”sanningar”? Kan man ifråga-sätta Bibels ”sanningar”? Är något sant bara för att det är gammalt? Om något som är ännu äldre ger en annorlunda bild – borde då inte det vara ännu

sannare? Eller kan man, tvärtom, med säkerhet hävda att allt som är nytt är
sannare än det gamla? Är vår vetenskapliga världsbild sannare än de myter som olika religioner använder för att förklara världen?

Att finna den absoluta sanningen är förmodligen omöjligt, men genom att med ett både kritiskt, och samtidigt öppet och förutsätt­ningslöst sinne, granska ett flertal källor kanske man kan hitta något som åtminstone närmar sig sanningen ...

1.2 Syfte

”Feel disillusioned? I´ve got some great new illusions.” (anonym)

Mitt syfte med denna uppsats är att försöka påvisa de misstolkningar som förvanskat många av de gammaltestamentliga berättelserna i Bibeln, och att källkritik inte bara är relevant för den information som vi överöses med idag, utan att det är lika viktigt när man studerar gamla texter. Jag vill också visa på de paralleller som finns mellan de bibliska redogörelserna för olika skeenden, och de sumeriska och akkadiska skildringar som återfunnits. Med detta som grund vill jag också lägga fram teorin om att den Gud som skildras i Gamla Testamentet inte är vad vi vanligen menar med en gud. Ordet gud används för allt som inte går att förklara vetenskapligt eller erfarenhetsmässigt, och jag menar att det är ett misstag att tolka alla dessa fenomen som ett och samma.

Jag vill inte påstå att det inte finns någon gud i betydelsen ”universums skapare” – en helt och hållet andlig och opersonlig makt. Till och med vetenskapsmännen (fysikerna) erkänner nu att det finns något utanför deras begreppsvärld; något som de inte kan ge en logisk eller materiell förklaring. Experiment inom kvant­mekaniken antyder att det verkligen finns något slags universellt medvetande, som i brist på bättre uttryck kan kallas ”Gud”.

Vad jag däremot menar är att det inte är någon sådan andlig gud som beskrivs i de äldsta religiösa dokumenten – den guden (eller de gud­arna) är på alla sätt mycket påtaglig(a), materiell(a), materialistisk(a) och på många sätt väldigt mänsklig(a). En av de fundamentala begreppen i Bibeln är ju uppgiften att människan skapades till ”Guds avbild”. Hur skulle en andlig, okroppslig gud kunna ha en ”avbild”? På vilket sätt liknar vi Gud? En av mänsklig­hetens mest frapperande egenskaper är ju dess fullkomlighet; de många svagheter vi kallar just ”mänskliga”. Är det kanske dessa egenskaper som är vår spegling av Gud? Är Gud en ”människa”?

1.3 Metod och material

Då jag inte haft tid att lära mig vare sig sumeriska, hebreiska eller sanskrit, har jag måst vända mig till andra som ägnat sig åt just tolkningen av ursprungstexter.

För att skaffa ”bevis” för teorin om Gud som utomjording, har jag anlitat ett flertal böcker (förutom givetvis Bibeln) skrivna av dels de (von Däniken och Sitchin) som hävdar samma teori, men också andra mer neutrala bibelforskare m. fl. Genom att jämföra gammal­testamentliga texter med i första hand sumeriska/akkadiska texter, har jag velat visa att det finns andra, äldre, och mer detaljerade versioner, av de, i regel förenklade, bibliska berättelserna. Även med inslag från vediska skrifter försöker jag ge belägg för att forntidens folk inte alls var främmande för avancerad teknik, och att dessa maskiner som figurera i både Bibel och andra texter, måste betraktas som reella
fysiska företeelser. Jag har begränsat mig till enbart textbaserade ”bevis”, och till viss del muntliga traditioner, trots att det finns otaliga bilder, föremål, byggnader och annat som också stödjer teorin.

---

[1] 1986