”Vilka äro dessa som komma farande lika moln, lika duvor som flyga till sina duvslag?” Där har vi själva
grundfrågan, ställd av Jesaja (60:8). Vilka var de och vad flög de med?
grundfrågan, ställd av Jesaja (60:8). Vilka var de och vad flög de med?
”Förekomsten av eldvagnar, hjul och ’virvelvindar’ omnämns i den religiösa och profana litteraturen från 1491 f. Kr. till omkring 712 f. Kr.”[1] I Andra Konungaboken 2:11 berättas det om en vagn av eld och hur Elia for i en stormvind upp till himlen. Ordet stormvind är en förvanskad översättning av arameiska orden ruach ¹eârâh, vilka snarare bör översättas med explosionsartad energiutveckling (”power blast”).[2]
I första kapitlet i Hesekiel (4-28) utspelar sig följande vid strömmen Kebar: ”Och jag fick se en stormvind
komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och ett sken omgav det; och mitt däri, mitt i elden, syntes något som var såsom glänsande malm. Och mitt däri syntes något som liknade fyra väsenden, och dessa sågo ut på följande sätt: de liknade människor /.../ Och när väsendena gingo, gingo ock hjulen invid dem; och när väsendena lyfte sig upp över jorden, lyfte sig ock hjulen. /.../ Och över väsendenas huvuden syntes något som liknade ett himlafäste, till utseendet såsom underbar kristall, utspänt ovan deras huvuden. /.../ Och när de gingo, lät dånet av deras vingar i mina öron såsom dånet av stora vatten ... Men när de stodo stilla, höllo de sina vingar nedsänkta./.../ Och ovanpå fästet, som vilade på deras huvuden, syntes något som såg ut att vara av safirsten, och som liknade en tron; och ovanpå det som liknade en tron satt en
som till utseendet liknade en människa. /.../ och när jag såg det, föll jag ned på mitt ansikte, och jag hörde rösten av en som talade.” En liknande syn som vid strömmen Kebar uppenbarar sig även i Hesekiel 8. Dessutom: ”Och jag hörde att hjulen kallades ’rundlar’.” (10:13). ”Och Herrens härlighet höjde sig och lämnade staden och stannade på berget öster om staden.” (11:23). ”Det hebreiska ordet för rundel betyder något som snabbt och upprepat roterar runt, och rundel betyder även virvelvind.”[3]
komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och ett sken omgav det; och mitt däri, mitt i elden, syntes något som var såsom glänsande malm. Och mitt däri syntes något som liknade fyra väsenden, och dessa sågo ut på följande sätt: de liknade människor /.../ Och när väsendena gingo, gingo ock hjulen invid dem; och när väsendena lyfte sig upp över jorden, lyfte sig ock hjulen. /.../ Och över väsendenas huvuden syntes något som liknade ett himlafäste, till utseendet såsom underbar kristall, utspänt ovan deras huvuden. /.../ Och när de gingo, lät dånet av deras vingar i mina öron såsom dånet av stora vatten ... Men när de stodo stilla, höllo de sina vingar nedsänkta./.../ Och ovanpå fästet, som vilade på deras huvuden, syntes något som såg ut att vara av safirsten, och som liknade en tron; och ovanpå det som liknade en tron satt en
som till utseendet liknade en människa. /.../ och när jag såg det, föll jag ned på mitt ansikte, och jag hörde rösten av en som talade.” En liknande syn som vid strömmen Kebar uppenbarar sig även i Hesekiel 8. Dessutom: ”Och jag hörde att hjulen kallades ’rundlar’.” (10:13). ”Och Herrens härlighet höjde sig och lämnade staden och stannade på berget öster om staden.” (11:23). ”Det hebreiska ordet för rundel betyder något som snabbt och upprepat roterar runt, och rundel betyder även virvelvind.”[3]
I Hesekiel liksom i många andra av Gamla Testamentets böcker nämns keruber: ”Han for på keruberna och flög /.../ Av glansen framför honom veko molnen undan ... och eldsglöd for ned ...” (Psalt. 18:11-13). Själva ordet kerub (krb) betyder: stor, väldig, gripare. Andra tolkningar är: vagn, åkdon, fartyg.[4] Vad som verkligen åsyftas med ”keruber” är en olöst gåta. Vad man vet är att keruberna har vingar: (2 Mos 25:22, 1 Kon. 6:24, 1 Kon. 8:6-7, 1 Krön. 28:18, 2 Krön. 3:11, 13, 5:7-8).
Det sumeriska piktografiska tecknet för gudar är ett tvåstavigt ord – DIN.GIR. Orden ”din”
+ "gir" 
bildar tillsammans "dingir" 
, vilket liknar ett raketdrivetrymdskepp med en landningsfarkost.[5]
+ "gir" 
bildar tillsammans "dingir" 
, vilket liknar ett raketdrivetrymdskepp med en landningsfarkost.[5]
Naturligtvis förekommer rikligt med flygande maskiner även i de sumeriska/akkadiska texterna (avbildade gudar är dessutom utrustade med vingar).
Den sumeriske härskaren Gudea byggde ett tempel åt Ninurta. Han beskriver Ninurtas ”gudomliga svarta
vindfågel”. Gudea förklarar att ”den gudomliga fågeln” vid uppstigningen ”sköt blixtar på de höga murarna”.[8]
3. Hon hängde kedjor med små blå stenar om halsen.
4. Hon fäste tvillingstenar på axlarna.
5. Hon tog en gyllene rulle i handen.
6. Hon spände hängslen i kors över bröstet.
7. Hon iförde sig PALA-dräkten.
Dogonfolket i Mali i Västafrika berättar också om landade farkoster för årtusenden sedan – ”I ett moln av rök”.[20]
Bland annat berättas om Nanna/Sin: ”Herre, Enlils förstfödde son, när du kommer ned i himmelsbåten
/.../ när du svävade över Ur i den heliga båten.” ”Detta är Sins stora under, som inte vederfarits landet på långa tider /.../ Att Sin ... boende i himlen, från himlen nedstigit på Jorden.”[6] Den onde guden Zu (som antas vara identisk med Nanna/Sin) stal de gudomliga ”formlerna” från Enlils tempel. Liksom i grekiska och andra gudasagor råder ofta rivalitet mellan gudarna, även mellan far och son, bröder och systrar. Enlils son Ninurta utses att döda Zu och ta tillbaks formlerna. Ea råder Ninurta att förse sina vapen med en til-lum och skjuta in den i kugghjulen på Zus ”vingar”. Det assyriska ordet til-lum kan härledas till det sumeriska ordet
TIL, vars symbol (skrivtecken) liknar en raket. Ordet ”til” existerar än idag i hebreiskan och betyder just ”raket”.[7]
/.../ när du svävade över Ur i den heliga båten.” ”Detta är Sins stora under, som inte vederfarits landet på långa tider /.../ Att Sin ... boende i himlen, från himlen nedstigit på Jorden.”[6] Den onde guden Zu (som antas vara identisk med Nanna/Sin) stal de gudomliga ”formlerna” från Enlils tempel. Liksom i grekiska och andra gudasagor råder ofta rivalitet mellan gudarna, även mellan far och son, bröder och systrar. Enlils son Ninurta utses att döda Zu och ta tillbaks formlerna. Ea råder Ninurta att förse sina vapen med en til-lum och skjuta in den i kugghjulen på Zus ”vingar”. Det assyriska ordet til-lum kan härledas till det sumeriska ordet
TIL, vars symbol (skrivtecken) liknar en raket. Ordet ”til” existerar än idag i hebreiskan och betyder just ”raket”.[7]
Den sumeriske härskaren Gudea byggde ett tempel åt Ninurta. Han beskriver Ninurtas ”gudomliga svarta
vindfågel”. Gudea förklarar att ”den gudomliga fågeln” vid uppstigningen ”sköt blixtar på de höga murarna”.[8]
Gilgamesch, härskaren i Uruk omkring år 2900 f. Kr., var son till en gudinna, men hade en mänsklig far och
var således en halvgud. Gilgamesch vill en dag uppsöka gudarna för att få reda på hur man får evigt liv. ”Härskaren Gilgamesch längtade till landet Tilmun.” (TIL.MUN betyder ”raketernas land”.) Han ber Utu om tillstånd: ”Låt mig beträda landet. Låt mig förfärdiga min schem. Låt mig uppställa min schem på de platser, där schems har uppställts ... För mig till din landningsplats i --- ” Tavlan är sönderbruten så ”landningsplatsens” namn kan inte utläsas.[9]
En annan som var ute och flög var Inanna (dotter till Sin). Hon har blivit utstött från sin stad och berättar:
”Jag uppmanades att flyga bort från mitt tempel. Jag, en drottning, uppmanades att flyga bort från min stad som en fågel.”[10]
”Jag uppmanades att flyga bort från mitt tempel. Jag, en drottning, uppmanades att flyga bort från min stad som en fågel.”[10]
I en text behandlas Inannas luftresor och de förberedelser som krävdes:
1. Hon satte en SCHU.GAR.RA på huvudet.
2. Hon fäste ’mätringar’ på öronen. 3. Hon hängde kedjor med små blå stenar om halsen.
4. Hon fäste tvillingstenar på axlarna.
5. Hon tog en gyllene rulle i handen.
6. Hon spände hängslen i kors över bröstet.
7. Hon iförde sig PALA-dräkten.
SCHU.GAR.RA betyder: ”det som man kan gå långt ut i alltet med.” I en hymn ägnad Inanna står det: ”Himlens härskarinna: hon anlägger himmelsdräkten, stiger djärvt upp till himlen; över alla befolkade länder flyger hon sin MU.”[11] Det är tydligt att det behövs viss utrustning eller dräkt inför en rymdfärd.
Ordet MU (ett koniskt föremål) som betecknar flygande farkost, och betyder ”det som reser sig lodrätt”, har
orsakat felöversättningar inte bara av de sumeriska texterna utan även av bibliska texter. Semitiska avledningar av ordet mu är: schu-mu (”det som en mu är”), liksom scham och schem. Då ordet också kan betyda ”det varigenom man blir ihågkommen”, har ur detta uppstått begreppet ”namn”. MU har därmed ofta felaktigt översatts med ”namn”, t. ex. har en inskript i Gudeas tempel: ”Hans MU skall omfatta länderna från horisont till horisont” översatts till ”hans namn skall uppfylla länderna”. I en hymn till Ischtar talas om hans
”MU som utsänder strålar”, vilket översatts till ”Ditt namn strålar, det når himlens zenit”. Bibelöversättarna har hållit fast vid ”namn” överallt där ordet schem förekommer, fastän det har påpekats att orden schem och schamaim (”himmel”) kommer av schamah (”det som är uppåtriktat”). I Första Mosebok (11) skildras människornas försök att uppföra en schem (Babels torn i Sinears land). Men översättare har lagt in en symbolisk betydelse och menar att det handlar om ”att göra sig ett namn”.[12] ”Kom låt oss bygga en stad åt oss och ett torn, vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss en schem ...”
orsakat felöversättningar inte bara av de sumeriska texterna utan även av bibliska texter. Semitiska avledningar av ordet mu är: schu-mu (”det som en mu är”), liksom scham och schem. Då ordet också kan betyda ”det varigenom man blir ihågkommen”, har ur detta uppstått begreppet ”namn”. MU har därmed ofta felaktigt översatts med ”namn”, t. ex. har en inskript i Gudeas tempel: ”Hans MU skall omfatta länderna från horisont till horisont” översatts till ”hans namn skall uppfylla länderna”. I en hymn till Ischtar talas om hans
”MU som utsänder strålar”, vilket översatts till ”Ditt namn strålar, det når himlens zenit”. Bibelöversättarna har hållit fast vid ”namn” överallt där ordet schem förekommer, fastän det har påpekats att orden schem och schamaim (”himmel”) kommer av schamah (”det som är uppåtriktat”). I Första Mosebok (11) skildras människornas försök att uppföra en schem (Babels torn i Sinears land). Men översättare har lagt in en symbolisk betydelse och menar att det handlar om ”att göra sig ett namn”.[12] ”Kom låt oss bygga en stad åt oss och ett torn, vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss en schem ...”
Indiens gamla gudar var också försedda med allehanda flygande farkoster. Indiska forskningar har givit vid
handen att flygplan var kända därstädes 5000 år f. Kr. Några exempel från Mahabharata (ett 3000-årigt sanskritverk som översattes till engelska 1882-86): ”...himmelsvagn omgiven av ett starkt sken /.../ med ett larm liksom dånet från mäktiga moln. Maskinen var utrustad med vingförsedda kastkroppar ... Den hade
åskviggar och Tutagudas som var kanoner utrustade med hjul och som arbetade med luftexpansion /.../ Vagnen drogs med en sådan hastighet att ögat knappt kunde följa dess väg.”[13]
handen att flygplan var kända därstädes 5000 år f. Kr. Några exempel från Mahabharata (ett 3000-årigt sanskritverk som översattes till engelska 1882-86): ”...himmelsvagn omgiven av ett starkt sken /.../ med ett larm liksom dånet från mäktiga moln. Maskinen var utrustad med vingförsedda kastkroppar ... Den hade
åskviggar och Tutagudas som var kanoner utrustade med hjul och som arbetade med luftexpansion /.../ Vagnen drogs med en sådan hastighet att ögat knappt kunde följa dess väg.”[13]
”Sedan han noga övervägt maskinens kurs, började Matáli manövrera den till en plats med jämn mark.” (83). ”Bhima flög med sin vimana på en oerhörd stråle som glänste såsom solen och vars larm var såsom åskans dunder.”[14]
De flygande maskinerna i vedatexterna kallades vimanor (vimanas) och beskrivs som: ”...en apparat som
rör sig som en fågel av sin egen inre kraft, såväl på jorden och i vattnet som i luften, kallas vimana ...” Vimanas fanns i många olika utföranden och med olika egenskaper; t. ex. kunde de: stå stilla i luften, flyga bortom jordens atmosfär och besöka andra planeter, starta lodrätt, transportera många människor. Dessutom var de (som tidigare nämnts) så snabba att ögat knappt kunde följa deras väg över himlen. En del hade en drivanordning till vilken ”fyra kvicksilverbehållare måste finnas”, medan en annan variant drevs av luft. Ett problem med vimanas var att de ställde till med sådan förödelse. ”Enligt skrifterna fruktade man i Anuradpura dessa vimanalandningar efterom det alltid blev så stora skador på stadens bebyggelse då farkosterna startade först lodrätt upp och sedan på låg höjd gick över hustaken.”[15]
rör sig som en fågel av sin egen inre kraft, såväl på jorden och i vattnet som i luften, kallas vimana ...” Vimanas fanns i många olika utföranden och med olika egenskaper; t. ex. kunde de: stå stilla i luften, flyga bortom jordens atmosfär och besöka andra planeter, starta lodrätt, transportera många människor. Dessutom var de (som tidigare nämnts) så snabba att ögat knappt kunde följa deras väg över himlen. En del hade en drivanordning till vilken ”fyra kvicksilverbehållare måste finnas”, medan en annan variant drevs av luft. Ett problem med vimanas var att de ställde till med sådan förödelse. ”Enligt skrifterna fruktade man i Anuradpura dessa vimanalandningar efterom det alltid blev så stora skador på stadens bebyggelse då farkosterna startade först lodrätt upp och sedan på låg höjd gick över hustaken.”[15]
Några utdrag ur en text som beskriver hemligheter rörande vimanas: ”...Hemligheten hur man konstruerar
flygande apparater /.../ Hemligheten om hur man gör flygande apparater osynliga ... Hemligheten om hur man avlyssnar ljud och samtal i fientliga flygande apparater ... Hemligheten om hur man framställer bilder av fientliga flygande apparaters inre /.../ Hemligheten om hur man gör varelserna i fientliga flygande apparater medvetslösa och förstör fientliga flygande apparater ...”[16]
flygande apparater /.../ Hemligheten om hur man gör flygande apparater osynliga ... Hemligheten om hur man avlyssnar ljud och samtal i fientliga flygande apparater ... Hemligheten om hur man framställer bilder av fientliga flygande apparaters inre /.../ Hemligheten om hur man gör varelserna i fientliga flygande apparater medvetslösa och förstör fientliga flygande apparater ...”[16]
När himmelsvagnar blev nedskjutna under strid hände följande: ”Ett paraply skars loss och utlöstes och
maskinerna berövades sina hjul. Paraplyerna formade en rad svanar.” Fallskärmar?[17]
maskinerna berövades sina hjul. Paraplyerna formade en rad svanar.” Fallskärmar?[17]
Fler beskrivningar av flygande farkoster återfinns i Ramajana (översatt till engelska 1891): ”På Ramas
befallning höjde sig den härliga vagnen med väldigt dån upp mot ett molnberg ...”[18]
befallning höjde sig den härliga vagnen med väldigt dån upp mot ett molnberg ...”[18]
Också de tibetanska böckerna Tantjua och Kantjua nämnner förhistoriska flygmaskiner, som de kallar ”pärlor på himlen”.
Rongamailegenden (Nya Zeeland) berättar om ett stamkrig. Nga-ti-hau-krigarna bad guden Rongamai om hjälp: ”Hans uppenbarelse var som en lysande stjärna, som en eldslåga, som en sol.” Rongamai flög över bytorget och lät sig falla: ”Marken vräktes upp, synen doldes av dammoln, ljudet var som åskans dån, och sedan som suset i en snäcka.”[19]
Dogonfolket i Mali i Västafrika berättar också om landade farkoster för årtusenden sedan – ”I ett moln av rök”.[20]
[1] Jessup, 1974:32
[2] Jessup, 1974
[3] Kjellson/Mattsson, 1985:96
[7] Sitchin, 1990
[8] Sitchin, 1990:111
[11] Sitchin, 1990:113
[12] Sitchin, 1990
[13] Kjellson/Mattsson, 1985:82
[14] Däniken, v. 1974:83
[15] Kjellson/Mattsson, 1985:340
[16] Däniken, v., 1973:132 f
[17] Kjellson/Mattsson, 1985:83
[18] Däniken, v., 1974:83
[19] Däniken, 1977:143
[20] Kjellson/Mattsson, 1985
0 kommentarer:
Skicka en kommentar