Vad som gör de sumeriska gudarna intressanta i samband med Bibeln är den samstämmighet som återfinns mellan mesopotamiska och bibliska texter. Gilgamesch-eposet, till exempel, har likheter med senare grekiska gudasagan och är föregångare till Bibelns framställ-ning av syndafallet. Och då de sumeriska kilskriftstexterna är äldre än de bibliska, bör de sumeriska/ akkadiska texterna vara mer ursprungliga än de bibliska, och därmed mer tillförlitliga som referens till den äldsta historien.
Skrivarna utgjorde en aristokrati i Babylonien och Assyrien och hade stor makt. Att kunna läsa och skriva var ett privilegium och ett makt-medel i både Egypten och Mesopotamien. Skrivkonsten utnyttjades inte bara för att nedteckna berättelser och myter; många av de lertavlor med kilskrift som påträffats består av listor över spannmål och kreatur och övriga lantbruks- och handelsräkenskaper. Det sumeriska folket uppfann pengar och räntelån.
Liksom sumererna ansåg egyptierna att skriften var en gåva från gudarna; guden Thot hade skapat skrivkonsten och skänkt kunskapen till människorna. Ordet hieroglyf är grekiskt och betyder ”heliga tecken”.[1]
Akkadiska (Babylonien och Assyrien) är det äldsta kända semitiska språket. På många assyriska och babyloniska skrifttavlor som hittats i ruiner av mesopotamiska städer anges att de är kopior av äldre original. Men varför kallades språket akkadiska? I Bibeln nämns staden Ackad som låg i Sinears land, vilket motsvarar Sumer. Bevis för kungariket Akkad har blivit funna bland mesopotamiens ruiner.
Akkadiskan innehåller många låneord från äldre språk, särskilt vetenskapliga och tekniska uttryck, liksom
sådant som rörde gudar och himlen. I biblioteket i Nineve (skapat av Assurbanipal på 600-talet f. Kr.) har återfunnits 25 000 skrifttavlor – kopior av ”gamla texter”. Assurbanipal omtalar själv i en kommentar att ”... jag förstår de gåtfulla, i sten mejslade orden från dagarna före floden”.[2]
sådant som rörde gudar och himlen. I biblioteket i Nineve (skapat av Assurbanipal på 600-talet f. Kr.) har återfunnits 25 000 skrifttavlor – kopior av ”gamla texter”. Assurbanipal omtalar själv i en kommentar att ”... jag förstår de gåtfulla, i sten mejslade orden från dagarna före floden”.[2]
Man har även återfunnit akkadisk-sumeriska ordböcker. Sumeriskan är det första skriftspråket, ursprungligen ett bildspråk, senare en bokstavsskrift.
Vetenskapsmännen vet fortfarande inte vilka sumererna var, var de kom ifrån, varför deras civilisation uppstod, plötsligt och oväntat.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar