Hur ska det sluta? – Del 3

Det var en dag i mars år 27.394 f.Kr. vid en sjö någonstans i södra Europa. Dagarna hade börjat bli längre och även om våren kändes avlägsen ännu, så hände det vissa dagar att solen värmde så pass att det töade lite. Men sen frös det på igen och på det hela taget blev det liksom bara mer is.
     Knirr och Knarr hade halkat ända ner på sjön från Knirrs och Biggans grotta. Knirr fick ett diffust minne av att han redan i januari hade funderat på att uppfinna isbroddar, men saker och ting hade ju kommit i vägen sen dess – t. ex. hans svåra sjukdom.
     Han hade trots allt repat sig ganska bra efter operationen i februari, och började känna sig någorlunda som vanligt. Häromdagen hade han uppfunnit Bingolotto, vilket blivit väldigt populärt – ända tills alla insåg att man aldrig vann något. Då uppfann han skraplotter istället där det gällde att skrapa fram tre lika av något – och eftersom ingen kunde räkna till tre så höll det alla sysselsatta ett bra tag. Och själva skrapandet var så spännande i sig att de glömde bort att det gick ut på att vinna något.
     ”Det är verkligen på tiden att du uppfinner skridskorna nu”, sa Knarr när de halkat tillbaks till stranden och satt sig. ”Det behövs skridskor om vi ska kunna ordna ishockey-VM.”
     ”Men vi behöver ju ett lag också”, sa Knirr. ”Mina ungar behöver växa till sig ett par år innan dom kan spela i landslaget, och sen behövs det ju några till.”
     ”Om du kan förmå Biggan att föda fyrlingar så har vi ju ett lag”, tyckte Knarr.
     ”Hon tänker inte föda fler barn förrän jag uppfunnit pappaledighet och lustgas… ”
     ”Men gör det då.”
     ”… och bara om det blir en flicka.”
     ”Så egennyttigt av henne”, tyckte Knarr. ”Då blir du garanterat tvungen uppfinna en massa tjejgrejer också – dockor och hårband och ballerinaskor och grävskopor och sånt. För att inte tala om vilket besvär du kommer att ha med att varna flickan för pojkar och se till att hon inte springer ute om kvällarna och blir våldtagen för att hon har för kort kjol. Och sen måste du dansa med henne när hon gifter sig och du är en urusel dansare… ”
     ”Men det skulle kanske vara fint med en pappas flicka ändå… ” sa Knirr och log fånigt. ”Nån som tycker man är bäst i hela världen… ”
     ”Nå”, sa Knarr. ”Om det nu skulle ligga nåt i Biggans teori om att hon blir med barn för att du trängs med henne i sängen så är det ju ändå kört – jag har hört att du är förpassad till vedboden igen.”
     Knirr suckade. ”Ja, jag har försökt med allt för att göra mej attraktiv och sexig och viril, men det är inget som biter på henne.”
     ”Har du försökt med deodorant?”
     ”Det blev visst fel doft – hon trodde det var parfym och att jag varit med en annan kvinna… ”
     ”Ajdå, hur lyckades du reda ut det då?”
     ”Det kostade mej tre bulor i huvudet och en bukett maskrosor.”
     ”Du kanske skulle ge henne blommor oftare”, föreslog Knarr. ”Inte bara när hon tror du varit otrogen.”
     ”Men då tror hon ju att jag är otrogen ännu oftare.”
     Knarr insåg dilemmat och försökte komma på nåt annat som hans mamma hade påtalat att kvinnor gillade. ”Jag vet, följ med henne och köp nya gardiner. Kvinnor tycker om när karlarna intresserar sig för hemmet.”
     ”Men vi har fortfarande inga fönster”, påminde Knarr.
     ”Hm. Om du tog ut soporna lite oftare kanske… ”
     Knirr grimaserade. ”Har du nån aning om hur dom stinker? Det är inget för någon med klen mage som jag… ”
     ”Om du inte åt så mycket friterad mammutsnabel, så skulle din mage kanske må bättre”, tyckte Knarr. ”Eller så uppfinner du Losec… ”
     Knirr blängde på honom. ”I så fall har jag ju ingen ursäkt för att slippa ta ut soporna, pucko.”
     ”Nähä. Men hur ska du då få komma tillbaks till sängen?”
     ”Jag ska fundera ut något”, sa Knirr.
     ”Gör det”, sa Knarr. ”Du är nog inte ensam om det där problemet. Om du kan uppfinna nåt som gör att kvinnsen låter karlarna ligga med dom i sängen, så blir du multimiljonär, garanterat. Men under tiden, hur blir det med skridskorna och hockeylaget?”
     ”Jag kan uppfinna pingis tills vidare”, föreslog Knirr.
  
Så det gjorde han och så kunde de slösa bort resten av dagen med att leta förlupna pingisbollar i snödrivorna.
  
Nästa dag träffades de igen. Båda hade träningsvärk efter pingisbollsletandet dagen innan.
     ”Borde inte du vara vältränad som ränner på gymmet”, tyckte Knirr.
     ”Jag har slutat där”, sa Knarr.
     ”Varför då? Det fanns ju nån snygg tjej där vill jag minnas.”
     ”Jo… ”
     ”Var hon svårflörtad?”
     ”Hon gillade muskelkillar.”
     ”Men det var ju för att bli sån som du var där, väl? Bad du inte instruktören om tips.”
     ”Jo… ”
     ”Vad sa han då?”
     ”Han sa: Du behöver träna bänkpress. Och så la han på femhundra kilo på stången.”
     ”Ojdå! Klarar du så mycket?”
     ”Nej. Jag hade precis börjat klara fem kilo.”
     ”Så hur gick det då?”
     ”Om inte tjejen hade behövt skivstången så hade jag nog legat där än. Det var lite pinsamt.”
     ”Men hon blev kanske lite imponerad av att du ändå försökte?” sa Knirr.
     ”Hon skrattade åt mej”, sa Knarr bittert.
     ”Det var ändå instruktörens fel”, tyckte Knirr. ”Han borde ju ha förstått att det blev för tungt. Jag hoppas han bad om ursäkt i alla fall.”
     ”Nej, han skrattade också åt mej.”
     ”Vilken tarvlig typ! Han har väl varit otränad han också nån gång.”
     Knarr ryckte håglöst på axlarna. ”Det pinsammaste var ändå att det visade sig att tjejen redan hade en kille – nämligen instruktören.”
     Knirr tittade medlidsamt på Knarr. ”Om hon var en sån dum brud att hon bara gick efter musklerna istället för att se till dom inre kvalitéerna, så var hon ändå inte värd dej”, sa han tröstande.
     ”Jag förstår mej inte på kvinnor”, sa Knarr.
     ”Nä, vem gör det… ”
     ”Jasså, här sitter ni och slappar som vanligt”, hördes en välbekant och skrämmande röst.
     Knirr och Knarr vände sig båda om med hjärtat i halsgropen. Det var förstås Biggan, Knirrs fru och Knarrs syster. Med sig hade hon ungarna Gnäll och Trotsig.
     ”Vi, vi... uppfinner viktiga saker”, sa Knirr och försökte låta betydelsefull.
     Biggan fnyste. ”Jag väntar fortfarande på att du ska uppfinna ett hus! Jag vill ha fönster! Jag vill kunna sätta upp gardiner så det blir lite hemtrevligt!”
     Det hade ju Knirr hört förut. ”Såna fruntimmersidéer, pynta och inreda – det blir bara en massa extra städning. Hur ska du hinna städa, laga mat, diska, uppfostra ungarna och ta hand om mig om du ska putsa fönster också?”
     ”Vad sägs om att uppfinna jämlikhet?” sa Biggan mycket syrligt.
     ”Fruntimmerstrams! Riktiga karlar uppfinner rejäla, praktiska saker.”
     ”Du kommer bara med undanflykter. Men okej, ta och uppfinn brödkaveln då.”
     ”Men gumman, vi har inte uppfunnit bulldegen än, så vad ska du med en brödkavel till?”
     ”För att slå dig i skallen med den! Som omväxling till stekpannorna”
     Knirr ryggade tillbaks. Och kom på att det kanske var läge att försöka blidka henne lite. ”Jag kan uppfinna dammsugare och diskmaskin som hjälp i hushållet”, sa han och log hoppfullt.
     Hon verkade dock inte imponerad. ”Jag funderar på att uppfinna skilsmässa”, sa hon.
     Knirr drog efter andan. ”Nu tog du väl ändå i... Men i så fall så uppfinner jag... äktenskapsförord!”
     ”Och vad ska det vara till för?” undrade hon misstänksamt.
     ”För att skydda mina pengar, som jag kommer att tjäna på mina patent.”
     ”Jag visste inte att du hade uppfunnit pengar”, flikade Knarr in. ”Hade jag vetat det så hade jag köpt en ny spjutspets istället för att sitta här och knacka... ”
     ”Jag ska göra det i kväll”, mumlade Knirr.
     Biggan skakade på huvudet, så som hon plägade göra när hon ansåg att Knirr fick en sällsamt korkad idé. ”Jaha”, sa hon, ”och så har du på samma gång uppfunnit kapitalismen och krig och atombomber, det är ju finemangs – precis vad världen behöver.”
     ”Jag tänker inte uppfinna nån atombomb”, sa Knirr defensivt.
     ”Nå, det finns säkert nån annan idiot som gör det... ”
     ”Det är väl ändå inte mitt fel i så fall... ”
     ”Jo, om du uppfinner pengarna. Pengar är lika med ingen fred, bara elände.”
     Knirr tittade hjälplöst på Knarr som bara ryckte på axlarna. ”Men”, försökte Knirr, ”man kan köpa diamantörhängen med pengar också... ”
     Biggan skrattade rått. ”Hörru gubben lilla, om jag vill ha diamanter så kan jag knacka loss dom ur grottväggarna. ”Välling däremot”, sa hon med en illavarslande glimt i ögonen. ”Det är vad jag har handlat idag.”
     ”Ska du sluta amma?” undrade Knirr häpet.
     ”Just det”, sa Biggan med ett riktigt hotfullt tonfall.
     Knirr kände att en fara hotade men han kunde inte komma på vad det var. Så han sa bara: ”Jaha.”
     Biggan fnyste. ”Nä, vet ni vad, en annan har viktigare saker att göra än att tramsa med er.” Hon började gå uppför slänten till grottan, med yngsta ungen Gnäll intrasslad i håret och storebror Trotsig under armen, styv som en planka. ”Jag vill ha ett hus!” ropade hon medan hon stånkade uppför backen. ”Och dagis! Rättvisa löner! Pappaledighet! Sex timmars arbetsdag! Och centraldammsugare!”
     ”Jisses, vad hon var grinig idag”, sa Knarr när hon försvunnit utom hörhåll.
     Knirr svarade inte för plötsligt gick sanningen upp för honom och han kände hur rygghåren reste sig. ”Hon tänker börja jobba”, sa han andlöst.
     ”Vad? Men Gnäll är ju bara ett halvår, hon måste ju amma… Hoppsan. Hon hade köpt välling…”
     ”Just det”, sa Knirr och tog ett djupt andetag. ”Hon tänker låta mej ta hand om hushållsarbetet… ”
     ”Men det är ju kvinnogöra!”
     ”Hon hävdar att det inte är lag på det… ”
     ”Då måste du uppfinna en sån lag.”
     ”Det kanske inte hjälper… ”
     ”I så fall måste du ändå uppfinna dagis, så du åtminstone slipper ta hand om ungarna”, tyckte Knarr. ”Och så kan jag få jobb på dagiset, för jag gillar ungar.”
     Knirr tittade misstänksamt på Knarr. ”Brukar inte karlar som gillar ungar kallas för pedofiler och bli satta i fängelse?”
     Knarr flämtade till. ”Men det är ju inte rättvist! Gäller det pappor också?”
     ”Det har jag inte tänkt på”, medgav Knirr. ”Men förmodligen är det så.”
     ”Så det är därför papporna aldrig vill vara hemma med ungarna?” sa Knarr.
     ”Ja, det är ju faktiskt en bra ursäkt”, nickade Knirr.
     ”Så om Biggan börjar jobba och tvingar dej att vara hemma med ungarna så slutar det med att du hamnar i finkan – det kan du ju inte gå med på!”
     ”Jag får låta bli att uppfinna fängelset”, sa Knirr bistert. Sen försjönk han i svårmod och började jämra sig. ”Men jag vet inte vilket som är värst – fängelse eller hushållsarbete… ”
     ”Ryck upp dej”, sa Knarr. ”Du måste se upp så du inte drabbas av Mjällikus Sågspånikus igen. Fundera ut någon bra lösning.”
     Knirr funderade och funderade. ”Om jag kunde få henne till att bli gravid med fyrlingar, då kan hon inte jobba… ”
     ”Ja, du måste se till att få tillträde till sängen igen. Det är lösningen på dom flesta äktenskapliga problem tror jag.”
     ”Men jag har ju redan försökt med allt”, klagade Knirr.
     ”Har du provat med att ge henne en ny päls? Tiggt och bett och bönat på dina bara knän?”
     ”Ja och ja.”
     Knarr suckade. ”Ja, då vet jag då inte… Det kanske behövs en ny säng helt enkelt? En uppvärmd vattensäng vore väl nåt i dessa istider?”
     ”Jag vet inte”, sa Knirr. ”Jag tror det är mej det är fel på. Jag kanske måste göra en skönhetsoperation. Hon tycker kanske att jag är för ful… ”
     Knarr tittade granskande på Knirr. ”Du är faktiskt ganska ful”, sa han. ”Men du var lika ful när ni gifte er, så jag tror ändå inte det är det det hänger på.”
     Knirr funderade vidare. ”Kanske nåt piller… Nåt som gör mej oemotståndlig.”
     ”Eller”, sa Knarr, ”ett piller till henne så att hon tycker att du blir oemotståndlig.”
     Knirr övervägde förslaget men kom på att det kanske inte var en så bra idé. ”Det kan bli svårt att styra. Tänk om hon tycker att alla karlar blir oemotståndliga då och börjar bjuda in alla gubbarna till sängen… Nä det ska vara ett piller för mej. Hm, ett ljusblått kanske?”
     ”Det är en fin färg”, nickade Knarr. ”Definitivt inte rosa om det ska vara ett piller för en karl.”
     ”Undrar vad jag ska ha för smak på det?” funderade Knirr vidare. ”Jordgubb eller citron eller… friterad mammut…”
     ”Vad ska det vara för form på pillret då?” undrade Knarr.
     ”Jag ska genast sätta mej ner och börja skissa på det”, sa Knirr. ”Jag känner att det här kan bli en succé – en riktig bestseller!”
     ”Du kan sälja dom på postorder”, föreslog Knarr.
     ”Bra idé. Du kan börja skriva annonsen redan nu.”
  
På andra sidan sjön satt mammutarna och svor över att dom aldrig vann, vare sig på Bingolotto eller på skraplotterna. Dom började med tombolalotteri istället. Högsta vinsten var en stor burk med ljusblåa piller – med banansmak – och en uppvärmd vattensäng, storlek gigantisk.